Bastun i Forsvik - försommaren 2024
Monicas gäng och deras ”underverk”, försommaren 2024.
Bakgrund.
Bastun i Forsvik byggdes av Ulf Billengren och hans kompanjon Olle under åren 2001 och
2002 på fastigheten Brunnsnäs 1:7. Byggnaden är uppförd som en träkonstruktion.
Johan Svensson har för tomtägarföreningens styrelsen påpekat några brister i
bärförmågan hos konstruktionen. Styrelsen hade bett mig, Anders Paulsson, att
undersöka frågan och delge dem mina åsikter, vilket gjordes under 2023.
Styrelsen har nu genom Monica Tessem tagit initiativ till att genomföra åtgärder för att
säkra bärförmågan. Nedan följer en kort beskrivning av vad som gjorts
Genomförda åtgärder.
Monica kallade samman ett gäng bestående av Andreas Timdahl, Mats Igelmark och jag samt hennes man Kenneth. Under en första träff på plats gick vi igenom vad som behövde åtgärdas. Eftersom det var lågvatten kom vi åt att titta närmare under bastun och konstaterade att det södra rundvirket endast var skadat i sin västra halva. Den östra halvan kan man därmed behålla. Vi bestämde vad och hur vi skulle göra åtgärderna, vilket material och vilka verktyg som krävdes samt vem som skaffade fram dessa.
Det blev tre roliga, soliga arbetspass innan allt var klart.
1. Den första primärbalken (från väster räknat).
Vi gjorde ett nytt upplag för denna balk genom att borra ett hål i balken och borra ner ett rostfritt gängstål i berget.
Limmade fast stålet och försåg gängstålet med en 150 x 150 x 12 mm stålplatta på undersidan. Plattan rostskyddades med Hammarlack. Under och över primärbalken satte vi en varmförzinkad bricka och en rostfri mutter. Det nya upplaget klarar nu både de vertikala laster och de lyftkrafter som kan bedömas uppkomma.
Rundvirket lät vi ligga kvar men det har nu ingen bärande funktion i denna del.
2. Den andra primärbalken (från väster räknat).
Även här gjorde vi ett nytt upplag och ersatte därmed rundvirket. Denna gång gjöt vi
en plint i vilken vi satte en varmförzinkad stolpsko. En kort impregnerad trästolpe,
90 x 90, monterades mellan stolpsko och primärbalk. Den justerbara stolpskon
justerades så att trästolpen nu utgör upplag för primärbalken.
3. Den tredje primärbalken (från väster räknat).
Upplaget på det södra rundvirket bedömdes vara ok.
Primärbalken bär även en del av bryggdäcket som är vid regnvattentunnan och vedförrådet. Balkens södra ände saknade stöd. Vi borrade ett hål genom balken och ner i berget varefter vi monterade ett gängstål på samma sätt som vid första primärbalken, varigenom balken fick ett nytt upplag i den ände som tidigare bara kragat ut. Dessutom skruvade vi en ribba under trallvirkets södra ändar för att ytterligare minska de nedböjningar som noterats vid belastning.
Trallvirket börjar bli angripet av röta och behöver inom ett antal år bytas, helt eller delvis.
4. Nedre bryggdäcket.
Ett nytt upplag i norra änden av bryggdäcket monterades. Upplaget utgörs av en i
berg nedborrad varmförzinkad stolpsko och en impregnerad trästolpe, 70 x 70.
De rostangripna gaffelankarna borstades rena och målades med hammarlack.
Dessutom monterades ytterligare några gaffelankare som förstärkning. Under själva
bastun fanns ett antal bortrostade gaffelankare som ersättes med nya. Samtliga nya
gaffelankare rostskyddades med hammarlack och skruvades med ankarskruv.
5. Vedförrådet.
Det virke som låg uppe på bryggdäcket och som utgjorde botten till vedförrådet var kraftigt angripet av röta och ersattes med nytt virke av kärnfuru.
Sammanfattat av en stolt medlem av Monicas gäng.
Anders Paulsson
Nedan återges den tidigare beskrivningen av bastuns bärande system
Beskrivning av konstruktionen
Tak
Yttertaket med enkupigt taktegel på råspont bärs av ytterväggarna på husets båda långsidor, en nockbalk samt två takbalkar, en på var sida om nocken och ungefär mitt emellan yttervägg och nockbalk.
Nockbalken och de båda takbalkarna har dimensionen b x h = 45 x 145.
Bärande väggar
De båda långssidesväggarna bär taket medan nockbalken och de båda takbalkarna bärs av den norra gavelväggen, mellanväggen mellan bastu och förrum samt den östra gavelväggen (mellan förrum och veranda). Balkarna konsolar ut och bär taket över verandan.
Några handlingar som visar de bärande väggarnas uppbyggnad har jag inte haft tillgång till. Min gissning är att väggarna har en bärande trästomme, reglar av 45 x 95 med mellanliggande kortlingar som både ytter- och innerpanel spikats i.
Innerväggen mellan bastu och förrum samt den östra gavelväggen har dörr och fönster vilket borde innebära att det i dessa finns en balk som tar lasten från nockbalken och de båda takbalkarna och för lasten till ytterväggarna.
Golvbjälklag
Trägolvet av spontat virke bärs av längsgående golvbjälklar, b x h = 50 x 175 och med ett centrumavstånd på ca 600 mm.
Grundläggning
Grundläggning har skett på berg, antingen direkt på eller på gjutna betongplintar.
På berget och betongplintarna har en balk av rundvirke, med diameter > 200 mm, placerats under de båda ytterväggarna på husets långsida. Rundvirket är förankrat ner i grunden med stålbeslag och bult.
Ovanpå rundvirket har fördelningsbalkar, sekundärbalkar, av fyrkantsvirke, b x h = 150 x 150 placerats. Dessa fördelningsbalkar bär golvbjälkarna och även de båda långsidesväggarna
Bryggdäck
Utanför bastun finns ett bryggdäck.
Övre del.
Bärande balkar 50 x 175. Vilar på 150 x 150 som har stöttats mot berg med träreglar.
Däcket känns stadigt förutom den del som konsoler ut i förlängningen av bastun där konsollängden är ca 1,4 m. Konsolerna sviktar märkbart men inte oroväckande mycket. Det bedöms inte utgöra något bärförmågeproblem.
Nedre del.
Den nedre delen bärs av träbalkar 45 x 120 som kragar ut ca 1,2 m och har mothållande upplag ytterligare ca 1 m in under det övre däcket.
Upphängning av balkarna har skett med gaffelankare som fästs med 6 ankarskruv i en tvärgående balk av 150 x 150 som vilar dels på berg och dels på en stötta av trä ner mot berg. De konsolande balkarna har skruvats med 4 ankarskruv i varje skänkel, dvs totalt 8 skruv i den konsolande balken. Plåtarna är varmförzinkade med en zinktjocklek som troligtvis är ca 20 mm som är standardutförandet. För utomhusbruk rekommenderas minst 50 mm.
Jag har inte kunnat avgöra vilken zinktjocklek som de aktuella beslagen har.
En konsolande balk har i sin konsolande ände försetts med ett upplag av virke som vilar på berg. Denna balk sviktar inte medan övriga balkar uppvisar stora deformationer vid belastning.
Noteringar
• Väggar i lod. Golv i våg. Det tyder på att inga sättningar uppstått.
• Fuktkvot inomhus 14 – 20 %. Normalt i ouppvärmt utrymme.
• Utomhus i väggpanel 10 – 15 %. Lite lågt men kan stämma med tanke på det torra och varma väder vi haft senaste veckan.
• Golvbjälkar 20 – 22 %. Normalt.
• Sekundärbalkar 15 – 20 %. Normalt.
• Primärbalk mot söder > 30 %. Tydliga rötangrepp. Kniv kan stickas in i nästan hela sin längd.
• Mot norr > 30 %. Inga synliga rötangrepp. Knivprov visar friskt virke förutom änden mot öster där virket är murket till ett djup av ca 15 mm. Betydelselöst
då denna del inte bär någon last.
• Gaffelankare.
De två närmast norra fasaden, inkl skruvskallarna, är rostangripna. Stickprov
av ankarskruv visar inga rostangrepp på delen som är inne i träet
